TrångtOm

Familjeliv - Arbete - Barn - Byggprojekt - Adoption - Inredning - Barnlöshet - Stockholm - Umeå - Norrbyskär - Zambia

Ett barndomsminne

Publicerad 2017-12-02 12:33:16 i Allmänt,


(null)

Jag har haft en fin barndom, är den yngsta av 4 syskon. Är lite sladd, då mina syskon är 7, 11 resp 14 år äldre än mig. Mina syskon var alltid snälla mot mig och jag var allas "Lillan" som var nöjd när jag bara fick vara med.. 
Det var dock en del bråk mellan våra föräldrar och redan när jag var 1-2 år så separerade de, detta har jag dock inget minne av.. 
Mina syskon och jag bodde kvar hos mamma, men Mattias och jag som var yngst bodde hos pappa varannan helg, mina äldre syskon var säker hos pappa oxå men inte under samma uppstyra former.. 
En sommar skaffade vi höns, vi alla barn och mamma fick välja varsin och de var av olika raser. Patriks var en stor och ståtlig tupp som var enögd och hette Herman, Mattias hade en liten svart med fjädrar även på fötterna, Helenas var svart/vit-spräcklig och hette Silvia, Mammas var vit med ett gråspräckligt huvud av rasen Sussex, så den fick även heta det. Min höna var vit och hette Sussi. Sussi var mitt favoritnamn och jag hade även en katt som hette det, varför krångla till det?
Fram åt hösten när vi flyttade in till stan och Umeå igen, så fick förstås hönsen följa med. Herman följde ofta med Mattias till skolan, så Mattias fick springs hem med honom på rasten.. 😂 När vi sedan skulle till pappa på helgerna så ville jag promt ha med Sussi, så pappa fick förstås bygga om förrådet på sin tomt till hönshus. 
Ett starkt minne från denna tid, eller ärligt talat så vet jag inte om jag minns det själv utifrån upplevelsen eller om det känns som så för att pappas fru Ulla berättat historien några gånger.. Iaf, vid någon fredag när jag skulle följa med hem till pappa och Ulla så skulle vi möta upp pappa utanför polisstationen där pappa jobbade (pappa var "detektivpolis") och där stod jag snällt och väntades med hönan Sussi under armen. ☺️🐔  Jag kanske var 4-5 år och jag tycker så här i efterhand att det är häftigt att de lät mig ta med hönan så där inne i centrum och dessutom att hönan var så cool och inte rymde.. 
Vad som sedan kan tilläggas till denna historia är att en morgon så började Sussi att gala, hon var ingen höna utan en tupp! 🐔
Men hen var min Sussi i alla fall.. 💕

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela